Reflexer!

 Nu börjar Hösten komma med stormsteg och mörkret kommer allt tidigare och tidigare! Se till att du och din häst syns riktigt tydligt mörka höstkvällar.

Berömma hästen

Hur berömmer ni eran häst?
 
Jag tycker att det är VIKTIGT att berömma hästen när den gör som önskat. Om tex hästen är rädd för någon maskin eller något och inte vill gå förbi så ska man vara BESTÄMD och sedan när hästen gör som ösnkat-beröm! 
 
Nu menar jag absolut inte att man ska ha fickorna fulla med godis ch ge hästen, utan att belöna med rösten och en klapp kanske?
 
Jag berömmer (Klapp och något i form av "bra" eller "duktig" samtidigt)
 
Efter passet får i alla fall Udina och Blökk lite godis. Morötter/Hästgodis. Bara något dem tycker om!
 
Hur gör ni när ni belönar era hästar?
 

Good to know...

Rida mekanisk häst

Denna är en utav dem sakerna jag vi göra innan jag dör, haha!
 

Bra att veta:

Riktigt bra med dessa rosetter ovan.

Själv har jag varit så duktig att jag pluggat in dem^^

8 månader kvar...

Tills jag får ta "grönt kort"!
 
Det ska bli riktigt roligt faktiskt. Det är ju inte helt fel med ett Grönt kort i ägo. Vi får väl se om Udina skulle kunna ta sig ut på någon lokal tävling någon gång? :)
 
HÄR hittar ni det!
Grönt-kort_web

Världsrekord i höjdhopp

Världsrekord i hästhöjdhopp .

 

Världsrekord i hästhöjdhopp .

2013-07-29

Världsrekordet för höjdhopp med häst har kapten Alberto Larraguibel Moralés med hästen Huaso ex-Faithful. Det lyder på 2,47 m och sattes på en officiell internationell tävling i Santiago 1947.
Rekordet fastställdes av FEIs kommitté för rekord 28 maj 1949 och samtidigt beslutades att nästa rekord måste sättas på en nivå av 2,49 m. Världsrekord i höjdhopp med häst sker över ett speciellt hinder som är lutande.

Det svenska rekordet i puissance innehas av Peter Eriksson med Adam och lyder på 2,13 m. Puissance är en tävlingsform där ryttarna hoppar en mur som höjs efter varje felfri runda.
FEI, Internationella Ridsportförbundet, för inte någon statistik över puissance och vet därför inte det internationella rekordet. FEI uppger att 2,36 på en fransk tävling för ett tiotal år sedan som en möjlig rekordnotering.

Källa

Longering 29/7

Hejsan!
 
Longerade Fritte en liten stund idag. Han var riktigt duktig, MEN han gick in till mig hela tiden nästan... Men sedan var han duktig när jag skulle sätta igång han i trav osv. Skritt och trav blev det bara idag då det var riktigt varmt och så skadar det ju inte att man inte galopperar.
 
Mamma red Udina nu mest för att prova sadlarna där hon tyvärr konstaterade att den nya sadeln låg inte så bra som vi trodde. Den var lite för smal och lite för svängd... -.- Har ni hört "sadelträsket" någon gång innan ;)
 
Faran & jag till vänster. Ammy & Gloi till höger.
 

Hinderpark...

Ja, precis... Hinderpark...
 
Jag skulle absolut inte tacka nej till några mer hinderstöd med bommar och lite koner.
Våran paddock har just nu:
  • 4 hinderstöd
  • 4 bommar
  • 6 koner
  • 2 plank
  • 2 cavalettiblock
Vi funderar även på att sätta upp ett fälttävlanshinder i hagen vid stallet. Hade vart lite kul :)
 
Det är det vi har i dagsläget. I alla fall hade jag velat ha 2 bommar och 2 hinderstöd till. Kanske något plank eller så. Våran paddock är inte så stor precis... Ska mäta den någon dag. Vi har ju planer på att bygga ut den lite så att den blir några meter större åt alla håll i alla fall. Det skulle vart toppen verkigen. Men i våran paddock lär man ju sig att svänga i alla fall och det är ju viktigt ;)
 
Vad har ni för någon hinderpark?

LÅNGSAM TRAV AVSLÖJAR HÄLTAN

(Källa: Hippson)
 

Hältutredning är ett ständigt återkommande ämne - och som vi tidigare tagit upp i Forskningskollen är exempelvis böjprov inte alltid så tillförlitligt. Brittiska forskare fördjupar sig i hältornas underbara (nåja...) värld och har konstaterat att riktigt långsam trav kan avslöja en hel del.

Text: Sara Slottner
Foto: Anki Yngve
  
Hästarna i en av britternas senaste studier visades vid hand och longerades i trav på ett fast underlag. De visades dels i den hastighet som hästen själv föredrog, dels långsamt och snabbt. Hästarna filmades och filmerna bedömdes av sex erfarna veterinärer, som använde sig av en skala från 0 (ohalt) till 10 (icke-viktbärande). Hästarna var också utrustade med sensorer för att forskarna skulle kunna göra objektiva bedömningar av eventuell hälta, med hjälp av instrument speciellt utvecklade för detta.
När hästarna travade på rakt spår spelade hastigheten stor roll för om de bedömdes vara ohalta av veterinärerna – fler hästar bedömdes som ohalta vid högre hastighet. De som fortfarande bedömdes vara halta vid den högre hastigheten fick ändå i genomsnitt lägre poäng än när de travade långsamt, både när det gällde fram- och bakbenshältor. Resultaten stämde överens med veterinärernas upplevelse av situationen, eftersom de tyckte att det var svårare att bedöma hästarna vid den högsta hastigheten.
  
Objektiv mätning vs. veterinär bedömning
Den objektiva mätningen fick inte samma resultat. En ökad hastighet på rakt spår hade ingen eller bara lite påverkan på asymmetrin. När hästarna longerades registrerades däremot en ökad asymmetri vid ökad hastighet i båda varven, veterinärerna påverkades däremot inte i sin bedömning av hur fort hästarna travade på volt. 
Forskarna ger rådet att trava hästen långsamt vid en bedömning av hälta på rakt spår, om man är osäker på om den är halt. Det kommer att hjälpa bedömaren att uppfatta små skillnader i asymmetri. De deltagande veterinärerna kommenterade svårigheten att se hälta när hästarna travade snabbt med att "the gait was just too fast", "could not keep up" och "just masked the lameness".
  
Mänskliga ögat hinner inte med
Studier av den mänskliga synens förmåga att uppfatta snabba händelser visar att vi är mer begränsade på det området än vad vi själva ofta uppfattar. Ett målande exempel på detta är 1800-talsdebatten om hur hästens fotförflyttning i trav och galopp ser ut – om det finns ett svävmoment eller inte. Det var inte förrän britten Eadweard Muybridge på 1870-talet lyckades fota det hela som diskussionen avgjordes. Det mänskliga ögat hinner nämligen inte se svävmomentet även om vi i dag – när vi är medvetna om det – tycker att vi kan uppfatta det.
Muybridge riggade en rad med kameror där varje utlösare var kopplad till en tråd som var spänd över banan. När hästen galopperade förbi tog kamerorna löpande sina bilder och serien blev en föregångare i utvecklingen av filmtekniken. Innan Muybridges fotoserier hade konstnärerna målat svävmomentet i galopp med båda frambenen sträckta framåt och bakbenen bakåt.

RSS 2.0